Satans jävla kärringar!

De senaste dagarna har jag stött på lite för många bittra gamla människor. Jag förstår inte, hade de en fruktansvärd uppväxt eller vad är det som gjort att så många gamla är arga, bittra och hatiska mot framförallt unga och barn?
Avundsjuka? Önskan att fortfarande vara ung? Önskan att ha levt sitt liv annorlunda och det resulterar i ett hat mot oss som har större delen av våra liv kvar? Jag vet inte..

Exempel 1:
Igår på bussen stod det 2 barnvagnar, våran och en annan. Bussen stannar för att en äldre kvinna (läs surkärring) ska kliva av. När hon passerar den första vagnen som hon för övrigt kommer förbi lätt som en plätt egentligen, så pressar hon demonstrativt sin mage emot vagnen och trycker till samtidigt som hon avger en djup suck. När hon sedan ska gå förbi vår vagn (som är väldigt liten och står mitt emot dörrarna vilket innebär att man inte ens behöver passera den för att ta sig ut) så tar hon tag i handtaget och rycker i det som en galning, samtidigt som hon säger nåt i stil med -Dessa jäääävla barnvagnar som måste stå överallt!!!

Vad är det för FEL på folk?!
Vad händer den dagen hon ska ha sin rollator med på bussen? Ska jag stå där och rycka i den och svära över alla gamla som inte kan gå själva längre? För hon svär ju egentligen över att våra barn inte kan gå själva och inte kan sitta på ett säte i bussen som alla andra..? Ja, vi barnfamiljer tar plats. Men förmodligen var hennes jävla barnvagn 3 ggr så stor som dagens, om hon ens hade barn för så verkar det ju uppenbarligen inte eftersom hon har noll förståelse.

Exempel 2:
Igår var vi även upp på OnOff en sväng. Nåmi låg och sov i sin vagn.. När vi står i kassan så går det förbi en äldre man, kikar ner i vagnen, sträcker ner sin ena hand och knäpper (!!!) med fingrarna så att hon vaknar! Sen går han lugnt vidare.
Hallååå?!?!?! Sen när väcker man sovande barn på det där viset???

Exempel 3:
Jag och min syster var på Willys för att handla. Vi har parkerat vår kndvagn och står och kikar på något på en hylla när vi plötsligt hör en ilsken röst bakom oss:
-Jag tror fan att jag kör över er!
När vi vänder oss om står där en liiiiiiten tant bakom en stooor kundvagn och blänger på oss! Hennes stackars man höll på att skämmas ihjäl och tittade ursäktande på oss.

Exempel 4:
I vintras gick jag på stan med Vilde i vagnen. Vi möter en kvinna som skriker rakt ut -Inga jävla barn! Inga jävla barn i mitt liv!! Sen spottar hon mot Vilde (och missar som tur är både han och mig).
Den här människan tror jag visserligen är psykiskt sjuk så situationen är väl inte riktigt densamma..

Summa:
Jag har fruktansvärt svårt att förstå folk som vågar lämna sina (sovande)barn i vagnarna utanför affärer t.ex. när de själva går in för att handla. Jag skulle ALDRIG göra så. Tänk om en av alla dessa (och det finns förmodligen mååånga fler än de jag stött på) barnhatare skulle gå förbi, gud vet vad de skulle kunna hitta på? Jag vill inte ens tänka på det..

Det värsta är att jag börjar känna ett förakt mot gamla när sånt här händer, men det finns ju faktiskt sådana där övergulliga små tanter och farbröder också, som bara vill alla väl och blir överförtjusta när de ser små barn. Hoppas verkligen att jag blir en av dem när jag blir äldre, istället för en bitter gammal kärring som hatar allt och alla..