Ångestladdat.

Vill tacka alla snälla söta som kommit med positiva kommentarer om Nåmis blivande dagis. Känns skönt att höra att ni som jobbat/haft barn/ska ha sina barn där har positiva saker att säga om både platsen i sig men även personalen vilket egentligen utgör 90% av om det ska kännas bra eller inte.
Nåväl, lillskruttan ska iaf börja sin inskolning på tisdag, då kommer både jag och Rickard att följa med men sen har jag tyvärr inte möjlighet att komma med de andra dagarna. Jag har djup ångest inför att sätta henne på dagis redan nu(vilket som helst, men Vildes som vi redan känner personalen, barnen och lokalerna på hade ju helt klart känts bättre). Vilde var 1 år och 5 månader när han började och jag tyckte att det var för litet.. usch. Blir det fler barn nån gång så ska jag dela upp dagarna och vara hemma i två år för att slippa känna mig som världens sämsta mamma som skickar min dotter på dagis innan hon hunnit lära sig att säga ja eller nej ens. En jäkla tur att hon hunnit lära sig gå iaf, det underlättar nog om man inte vill bli nersprungen/bortglömd.

Återkommer med rapport om hur det gick!

***

Idag var jag och barnen i Badhusparken med Matilda, Patrik, Eliaz och Alvin. Vi hade supermysigt i det fantastiska vädret! Vilde och Eliaz fick åka hundsläde (tack Patrik) och det var spännande tyckte Vilde som pratat om det hela kvällen = )

Jag brukade faktiskt köra en del hundspann i min ungdoms dagar, när vi bodde i Puoltikasvaara och lite i Hackås också. Det är en helt otrolig frihetskänsla som jag kan sakna jättemycket, det och att rida på ett öppet fält i full galopp = )

Nu ska jag måla naglarna!